Då vart man helt plötsligt 22 år gammal!
Min födelsedag firades på bästa möjliga sätt och jag är helnöjd.
Jag måste tacka min älskade familj för att dom firar mig! Jag blir så lycklig av att se hur uppskattad jag är. Och jag uppskattar det verkligen! Mormor och Morfar finns där för mig i alla väder och jag älskar dom för det och för att dom finns.
Det är så sjukt roligt att se hur mina "små" brödrar växer upp och blir till män. Elias och Daniel. Jag är så stolta över att de är mina brödrar och jag älskar verkligen er. Daniel överraskar mig hela tiden och det är jätte roligt att se.
Jag känner mig verkligen älskad och det är underbart.
Även Myzan kom igår på besök och det var skojj! Även Micca kom till mig och vi stack ut och dansade.
Jag friterade kyckling med ett recept jag hittat på youtube. Och det blev faktiskt väldigt gott. Alla tyckte det var gott. Mormor och mamma hjälpte mig ju också förståss, och när My kom var även hon villig att hjälpa till! Det var skojj. Men ägget och oljan tog slut så Daniel fick springa till Oj och köpa mer. Samtidigt satt morfar ute och grillade på verandan.
Daniel hade en kompis Andre, och de tältade i trädgården. Elias hade två kompisar som han Lanade med. Åh vad skojj allt är. Känns som att solen och sommaren gör oss alla lyckliga!
Tack alla. Tack även till Jerry som kom med en present, och tack Anneli med familj som även kom med en liten överraskning. Tack alla ni som skickade sms och som ringde!
Memories.
Min första bild gif bild. Blev ett minne av en kul tid i mitt liv. Saknar er.
säg vad ni vill.
Vissa kallar mig naiv, vissa kallar mig dum, vissa kallar mig smart vissa säger ingenting.
Men jag har slutat bry mig. Mina åsikter är nästan alltid endast goda, oavsett om det jag säger verkar dumt eller konstigt så har jag alltid goda avsikter. Jag är en god människa för det mesta, jag försöker iallafall att alltid vara det.
Jag slutade blogga ett litet tag för jag kännde att jag skämdes över mina åsikter. Skämdes för att jag vill ha fred, skämdes för att jag hatar rasism. Men som tur är finns det en människa som påminner mig om mina goda avsikter och att jag ska skriva och säga vad jag vill.
Jag skriver inte för vad andra ska tycka, utan bara mina egna tankar. Vill ni inte läsa det, sluta läs.
Om ni tycker det jag skriver är konstigt, sluta läs.
Om ni tycker att jag är konstig, så wtf ska jag göra åt saken.
Hädanefter när jag skriver saker gör jag det för att det är på MIN blogg, där jag skriver MINA åsikter.
PEACE!
Här är jag.
Såhär ser jag faktiskt ut just nu. Och jag är jävligt nöjd med hur jag ser ut. Hade inte ändrat på mycket. Hoppas ni tycker detsamma. Men det spelar egentligen ingen roll vad ni tycker. PEACE.
Vilken föredrar ni? Den första, oredigerad eller den andra redigerad?