Nu är det ju snart Val, 19 September. Det jag funderat mycket över om detta är, varför har partierna börjat samarbeta, förutom egoistiska själ såsom att de vill ha fler röster mer makt osv.

Jag packar som en idiot nu, jag flyttar imorgon! hihi.

Kolla igenom HELA VIDEON, du kommer bli såååå förstörd, om du tänker efter vad det egentligen är han snackar om i låten. SJUKT!

Denna boken jag läser nu, är riktigt bra.

Imorgon ska jag till uppropet. Det ska bli väldigt spännande, men jag tror inte riktigt att jag har fattat vad som hänt ännu. Helt sjukt.

Bara så ni vet, man kan inte se min meny under "headern" om man använder internet explorer webbläsare, använd mozilla firefox eller google chrome.

Jacco - Vår betong

Jag ska byta stil... till denna :)

Jag har hittat en ny låt, en underbar låt. . .

Vad tycks om utseendet på min blogg nu? Känns den bra?

Nu är det bara 6 dagar kvar till uppropet på Högskolan i Halmstad.

Det är såhär att mitt liv har fått en total vändning. Det är sjukt. Jag ler när jag är ensam. Jag är glad.
Ni skulle bara veta vad som har hänt.

Jag kan inte skriva här. Jag ska skaffa mig en privat blogg. Där jag ska skriva lite mer privata saker. Men isåfall måste jag veta om det finns någon som vill ha mitt lösenord.
Eftersom ingen kommenterar någonting tänker jag att det är ingen som är intresserad av ifall jag skulle haft en privat blogg. . Men skriv om intresse, annars har jag gjort bort mig själv. Hahahahaha.



Anne Boleyn är min inspiration... (hon är på bilden ovan)

Jag såg häromdagen ett program som heter "modiga  kvinnor". Det var en kvinna som var journalist i  Libanon, men iallafall, den här kvinnan hon gjorde tv  program och de som "styrde/styr" landet gillade inte  vad hon sa, eftersom hon sa allt. Hon sa exakt vad  hon tyckte och tänkte, i tv, så att alla människor  kunde höra.

May, som hon heter,  hade blivit mordhotad flera  gånger, och är fortfarande skulle jag tro, men hon sa  att hon skulle aldrig ge upp det. Eftersom för henne är  friheten viktigare än att dö. Hon menade att om man  inte är fri, varför ska man då leva.

Jag förstår henne precis, men hon är som  sagt fruktansvärt modig. Jag avundas henne, jag vill  också   ha det modet som hon har.

Modiga Kvinnor - May Chidiac

Igår var den mest tråkigaste dagen i mitt liv. Jag satt hemma exakt hela tiden, utan dator med endast min mobil.
Alltså det är svårt att hitta på saker att göra när det regnar.
Men senare på kvällen vid typ 21, stack jag ut. Sen vart de som om allt bara vände, förutom regnet, men jag hade fruktansvärt kul, så kul har jag nog inte haft på länge!

Mer tänker jag inte berätta.
Nu sitter jag bara hemma, har varit ute med våran hund Selma. Hon e konstig. Helt plötsligt idag hade hon bitit isönder en kudde? Hon brukar aldrig bita isönder saker. Hon e ingen valp. Men jag är heller ingen hundexpert. Djur är inte riktigt min grej...

Jag älskar sommaren.

Sommaren är så somrig. Jag älskar värmen, jag älskar glassen, jag älskar solen, jag älskar regnet, jag älskar stranden. . det sommaren har att erbjuda helt enkelt. Men. Det finns alltid ett Men.
Men jag tror att för oss som inte har hunnit skaffa sig ett fast jobb eller jobb, är sommaren väldigt nervositet framkallande.

Eller så är det bara denna sommaren som har varit så, eftersom jag tog studenten detta året. Så det kan även bero på det.

Iallfall.

Jag tänker på de stackarna som inte har något jobb efter studenten, på alla de som inte kom in utan backup plan. Jag tänker vilken fruktansvärd tur jag har haft. Och tänker hur stressigt det måste vara i deras hjärnor.
Jag är en väldigt stressig person av mig, och nervös, jag hade aldrig klarat av pressen att inte veta vad man ska göra, att inte veta vart man ska bli av, att inte veta hur man ska skaffa mat, att inte kunna ha roligt, att ständigt gå runder med denna klumpen i halsen.
Det måste vara fruktansvärt. Jag tycker synd om er. Och det är tack vare alla er som jag kämpar på. För alla er som inte fick chansen ska jag kämpa för.

Jag önskar er all lycka till hösten, och i livet, kämpa vidare.

Idag var jag och mamma och tittade på en lägenhet i Halmstad. Det är en 1:a på 25kvm.
Den är ju som sagt liten. Men jag gillade den faktiskt. Den var större än vad man trodde. Och det var högt i tak.
Men det var bara en kokvrå. Men skitsamma.
Den låg mitt i centrum och jag kan cykla snabbt till högkolan därifrån.

Det är den enda visningen jag har varit på, eftersom det faktiskt är den enda lägenheten som jag blivit erbjuden.
Så jag kommer att ta denna om jag blir erbjuden den. Det känns som det bästa beslutet för min del. Faktiskt.
Men jag hoppas på att hitta en tvåa i framtiden.

Det skulle ha varit med Paul. Men det sket sig. Det är jobbigt när saker och ting inte blir som man förväntat sig. Jag menar.
Jag har verkligen svårt för att bestämma mig för saker och ting. Jag springer runder som en idiot överallt. Jag kan liksom inte komma på vad det är jag egentligen vill. När det blir en svår situation för mig, gör jag allt för att slingra mig ur den. Precis allt. Och det är negativt. fruktansvärt negativt.

Aja, jag ska hålla mig till ämnet.

Jag var med mamma som sagt på visningen, min lillebror Elias var också med. Vi var och tittade på Halmstads Högskola, eftersom vi var tidiga så tänkte vi att det kunde vara roligt. Vilket det var.

Jag längtar verkligen efter att jag börjar.

Mamma verkade förvånad över hur fin den faktiskt var. Min lillebror var exalterad och virrade runder bland trapporna. Jag var väldigt stolt. Och när jag sedan fick se lägenheten som också varit en gammal tobaksaffär vart jag väldigt glad.
Den är inte min ännu, men jag tror jag kommer att få den. Och isåfall flyttar jag första september skulle jag tro.
Det är lite beroende på när mitt studiebidrag kommer.